Turismens historia i Jämtland Härjedalen – Sammanfattad version
Vår första större målgrupp var pilgrimer på väg till Trondheim
I Jämtland Härjedalen finns idag oändliga möjligheter till natur- och kulturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen samt lokalproducerad mat när hungern sätter in. Däremot har vi inga skorstenar!
För 1 000 år sedan, i Olav den heliges fotspår, fick regionen sin första lite mer storskaliga turism i de pilgrimer som sökte sig genom Jämtland Härjedalen längs olika leder på väg till Nidaros (nuvarande Trondheim, Norge). I Linnés fotspår sökte sig många gentlemän till Jämtlands– och Härjedalsfjällen för att samla blommor till egna herbarier. Under slutet av 1800-talet växte många kur– och brunnsorter fram. Luft– och brunnsgästerna uppskattade den klara luften, det rena vattnet och det generösa värdskapet. På många håll kunde gäster söka boende hemma hos gårdsägare som kunde hyra ut en säng eller två och erbjuda en plats vid familjens matbord.
Järnvägen – en förutsättning för mer storskalig turism
När järnvägen stod färdig 1882 blev Jämtland mer lättillgängligt och flertalet hotell och pensionat byggdes för att ta hand om den växande turistströmmen. I slutet av 1800-talet byggde svenska och utländska jakt– och fiskeintresserade gods– och industriägare pampiga jaktvillor i jämtlandsfjällen, villor som i många fall finns kvar än idag. 1897 invigde STF sin första turiststation vid Sylarna (den finns idag på Jamtli, Östersund). Fäbodar kom att spela en viktig roll både som utflyktsmål och för övernattning. Utsiktstorn, historiska monument, vattenfall och olika naturformationer uppskattades också.
Semester blev lagstadgad
1938 lagstadgades semestern i Sverige. Cykeln, mopeden och senare den egna bilen blev viktiga färdmedel för gemene man att ta sig från vardagen och uppleva nya miljöer. Stenmarkseran under 1970– talet bidrog starkt till att Jämtland Härjedalens vintersportorter kunde utvecklas. Skidorter som Åre, Bydalen, Vemdalen och Funäsfjällen byggdes ut och lade grunden till de skidorter vi ser idag. Skidorter som nu inte bara lever upp under vintern utan även erbjuder aktiviteter året om.
Ett stort utbud av resmål och aktiviteter
Turismen har även medverkat till att Östersund i hjärtat av Storsjöbygden blivit ett eftertraktat resmål förutom att det är regionens residensstad. Här finns ett brett utbud av aktiviteter och shopping utöver det vanliga tack vare att det är 180 km till närmaste stad. Att staden med omnejd utsetts av UNESCO till Creative City of Gastronomy märker besökare på utbudet av caféer och restauranger samt att en stor del av Sveriges mathantverkare i Jämtland Härjedalen finns i och kring staden.
Läs även ”När fjällturismen tog fart” i Populär historia här
Turismhistoria för Jämtland Härjedalen – Lite längre version
De första besökarna i Jämtland Härjedalen var jägare och samlare som vandrade från den då isfria norska kusten för 8000 år sedan. Spåren av dem finns kvar i form av deras härdar, platser som de skapat för värme och matlagning. Över stora delar av Jämtland Härjedalen låg då ett tjockt lager av is och snö i form av Inlandsisen.
I Olav den heliges fotspår frodades pilgrimsturismen med många leder genom Jämtland och Härjedalen. De skulle kunna beskrivas som den första gruppen av tematisk turism som nådde Jämtland Härjedalen. Pilgrimerna sökte härbärge och mat hos bönder längs vägen – en tidig form av ”Bo på lantgård”. I bygder där fast befolkning saknades byggdes så kallade själastugor för enkel övernattning.
Efter freden i Brömsebro 1645, blev efter många år av krig Jämtland Härjedalen åter svenskt område. Gästgiverier byggdes för att underlätta kommunikationerna, inklusive postgång och skatteindrivning, mellan de styrande och lokalbefolkningen.
Forbönder kallades de handelsresande som färdades med häst och släde till årliga vintermarknader i bland annat Röros och Levanger, Norge samt Uppsala. De bytte till sig åtråvärda varor som salt och sidensjalar mot bland annat ekorrskinn. I samband med järnvägens inträde försvann en stor del av forkörningen med häst och ersattes med järnvägstransporter. Begreppet Surjämte sägs härstamma från perioden med forondekörningar och det handlar inte om att de skulle vara särskilt sura i humöret utan mer att de fick en speciell lukt när de färdades på sina slädar och blev fuktiga i sina pälsar som ofta var tillverkade av hundskinn.
I Linnés fotspår ville många gentlemän, så kallade blomsterherrar, samla egna herbarier och sökte sig därför till fjälltrakterna. Under slutet av 1800-talet växte många kur- och brunnsorter fram. Luft- och brunnsgästerna uppskattade den klara luften, det rena vattnet och det generösa värdskapet. När järnvägen stod färdig 1882 blev Jämtland än mer lättillgängligt och flertalet hotell och pensionat byggdes för att ta hand om den växande turistströmmen. I slutet av 1800-talet byggdes även 25 jaktvillor under 30 år i fjälltrakterna. Svenska och utländska jakt- och fiskeintresserade gods- och industriägare köpte upp stora fjällområden och byggde pampiga jaktvillor som i många fall finns kvar än idag.
Vid sekelskiftet togs allt fler initiativ för att stimulera turismen. Svenska Turistföreningen startade 1885 med Norrlandsresor som främsta fokus. Affärs- och bankmän i Östersund startade Jämtlands turistbyrå 1894. Besökarna gjorde gärna fjällvandringar och 1897 invigde STF sin första turiststation vid Sylarna (den finns idag på Jamtli, Östersund). Fäbodar kom att spela en viktig roll både som utflyktsmål och för övernattning. Utsiktstorn, historiska monument, vattenfall och olika naturformationer uppskattades också. Vintertid ägnade man sig åt olika vintersporter som curling, kälk-, skridsko- och skidåkning.
1938 lagstadgades semestern i Sverige. Cykeln, mopeden och senare den egna bilen blev viktiga färdmedel för gemene man att ta sig från vardagen och uppleva nya miljöer. Stenmarkseran under 1970-talet bidrog starkt till att länets vintersportorter kunde utvecklas. Jämtland Härjedalen är idag ett turistlän som erbjuder ett stort turistiskt utbud både på vintern och sommaren. Det hemliga receptet är fortfarande den klara luften, det rena vattnet och det goda värdskapet.
Läs mer
Turismens miljöer som utgavs 2010 av Länsstyrelsen Jämtlands län.
Landskap, jaktvillor och kurhotell gavs ut av Marta Järnfeldt-Carlsson 1988 och handlar om arkitektur och turism i Västjämtland 1880-1915.
Fyra essäer om turismens historia i Jämtland finns tillgängliga via DIVA portal, det digitala vetenskapliga arkivet.
Turismhistoria i Norden finns utgiven via Lunds universitet
