Sammanfattning campingdag – Härjedalen

En givande och lärande dag

Under dagen bjöds deltagarna på flera givande presentationer och samtal. Linnea Rohlin från Härjedalens kommun gav en översikt över aktuella kommunala frågor som rör campingverksamheter, och delade med sig av möjliga vägar för den som planerar att bygga ut eller förändra. Robin Loo, avfallschef på Vatten & Miljöresurs, pratade om hållbarhet och gav konkreta råd kring avfallshantering för campingar och ställplatser. Mikael Jonasson från Funäsdalens camping visade, tillsammans med hans kompanjon Henrik, hur deras egna digitala bokningssystem, som de byggt själva, kan effektivisera drift och förbättra gästupplevelsen.

Dagen blev ett värdefullt tillfälle för utbyte av erfarenheter, konkreta tips och samverkan.

Genomgång av projektets resa hittills

Dagen inleddes av projektledare Johan Ericson som gav en översikt över vad som hittills genomförts inom projektet. Bland annat om campingdagen i Östersund den 25 september 2024, om  två föreläsningar om digital marknadsföring och som följes av en intensiv höst med sju digitala utbildningstillfällen på samma tema. Utbildningarna har haft fokus på att stärka campingföretagens digitala närvaro, öka synligheten online och ge konkreta verktyg för att nå nya målgrupper.

Utöver utbildningsinsatserna har projektet också arbetat aktivt med att skapa lokala nätverk. Genom möten med både campingägare och representanter från det lokala näringslivet har man utforskat möjligheter till samarbete, gemensamma satsningar och nya affärsmodeller – med målet att göra campingarna i Jämtland Härjedalen mer attraktiv.

Innehållsrikt schema för dagen

Svensk Campings perspektiv på branschen

Kent Halvarsson från Svensk Camping (tidigare SCR) bidrog med ett branschperspektiv där han bland annat lyfte utmaningar kopplade till statistikrapportering. Han betonade att många campingar inte lämnar in sin gäststatistik till Tillväxtverket, vilket skapar ett betydande mörkertal. Detta kan leda till att kommunerna får en felaktig bild av antalet gästnätter, vilket i sin tur kan påverka beslut om investeringar, infrastruktur och marknadsföringsinsatser. Kent uppmanade därför kommunerna att bli tydligare i sina krav på att campingarna rapporterar in korrekta siffror – både för rättvisans skull och för att skapa bättre beslutsunderlag.

Han berättade också att Svensk Camping just nu genomför interna utbildningar med fokus på hållbarhetsarbete. Syftet är att kunna stötta medlemsanläggningar i deras omställning till mer hållbara verksamheter, något som i allt högre grad efterfrågas både av gäster och samhället i stort.

Funäsdalens camping – digitalt bokningssystem med QR-koder

Micke Jonasson har arbetat med gym i många i år. Nu äger och driver han Funäsdalens camping. Via de bokningssystem som användes på gym har Micke tillsammans med sin kompanjon Daniel, utvecklat ett eget bokningssystem för campingen.

Systemet som presenterades är en komplett digital lösning för bokning, inpassering och administration på campinganläggningar. Det bygger på användning av QR-koder eller personliga koder som ger gästen tillgång till exempelvis stugor, bommar, duschar eller servicehus – helt automatiserat och styrt efter vad gästen har bokat och när. Koderna är tidsbegränsade, vilket gör det möjligt att tilldela exempelvis 24-timmars tillgång, och på så vis säkra att rätt person har tillgång vid rätt tidpunkt.

För incheckning kan man använda en självbetjäningskiosk med skärm som placeras i receptionen eller annan uppvärmd miljö. En vanlig lösning är att sätta skärmen i ett utrymme med värme, t.ex. reception, och använda jalusier eller liknande för att låsa utrymmet. QR-läsarna i sig är inte känsliga för kyla, men det är viktigt att skydda dem från snö och is – exempelvis med ett tak. Det finns även kreativa lösningar, som att bygga in läsaren i gamla motorvärmarstolpar. Systemet är byggt för att vara flexibelt och enkelt att anpassa efter olika typer av campingar, stora som små. Utveckling sker internt av personer som själva har erfarenhet av både IT och campingverksamhet, vilket ger snabb väg från idé till färdig funktion. Nya behov och frågor som uppstår i drift tas upp i utvecklingsteamet direkt, vilket gör att systemet hela tiden kan förbättras utifrån verkliga behov.

När det gäller priset på tjänsten varierar det beroende på vilka moduler man väljer att använda. Som exempel nämndes att gym som använder hela systemet betalar cirka 3 400 kronor i månaden, men man kan skala ned det till cirka 1 400 kronor genom att välja bort vissa funktioner. Månadsavgiften är fast oavsett hur många inpasseringspunkter man har, och baseras i stället på anläggningens storlek i antal platser eller stugor. Till det kommer tickavgifter – främst för SMS-utskick – som betalas löpande beroende på faktisk användning. All hårdvara, som skärmar och QR-läsare, köps in separat. Det är detta många kunder främst är nyfikna på – vad kostar det att få igång systemet inklusive hårdvara och installation?

Ett konkret prisexempel efterfrågades för en camping med 50 platser, 10 stugor och tillgång till servicehus. Det framgick att detta ska tas fram och skickas ut till projektledare Johan, som i Sun turas skickar informationen vidare. Systemet är tänkt att vara långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt även för mindre aktörer. Företaget som står bakom systemet visade sig vara lyhört och engagerat, med stort intresse för både teknik och camping, vilket gör att utvecklingen är i ständig rörelse och fokuserad på att möta verkliga behov.

Härjedalen kommunens stöd till campingnäringen

Linnea Rohlin, landsbygdsutvecklare på Härjedalens kommun, var en viktig del av dagen och inledde sitt anförande med att presentera kollegorna från kommunens näringslivsavdelning. Hon visade statistik och jämförde campingarnas betydelse med andra boendeformer i kommunen, vilket gav deltagarna perspektiv på den roll deras verksamheter spelar i den lokala besöksnäringen.

Ett centralt inslag i presentationen var information om kommunens företagslots – en tjänst som hjälper företagare med vägledning i samband med bygglov, investeringar och andra ärenden. Linnea belyste även de möjligheter till ekonomiskt stöd som finns att söka, bland annat via Region Jämtland Härjedalen och genom Leader Grogrunds projektstöd.

Linnea underströk kommunens vilja att vara en aktiv samarbetspartner i utvecklingen av campingnäringen och betonade att dörren alltid står öppen för dialog. Det budskapet uppskattades – särskilt då en av deltagarna spontant berömde kommunen för ett snabbt och smidigt bemötande vid ett tidigare ärende.

Nya krav på avfallshantering – så påverkas företag och hushåll

Robin Loo, avfallschef på Vatten & Miljöresurs, kom och berättade om de nya kraven som nu styr avfallshanteringen i kommunen. Från 2024 ansvarar kommunen för insamling av förpackningar, och alla måste sortera ut matavfall – något som även påverkar företag inom besöksnäringen.

Flera deltagare uttryckte oro för hur gäster ska kunna sortera rätt. Exempel från andra turistorter lyftes, där gäster får särskilda sorteringspåsar. Robin förklarade hur viktigt det är att skapa rätt förutsättningar – både genom tydlig information och tillgång till påsar (som kan hämtas gratis från kommunen).

Taxan är miljöstyrande: ju mer felaktigt sorterat avfall, desto högre kostnad. Särskilt verksamheter kan få böter om matavfall hamnar i plastpåsar. Många gäster använder egna plastpåsar trots att papperspåsar delas ut – en vanefråga, menade Robin.

Otydliga gränsdragningar skapar problem – vem ansvarar för gästernas sopor? Kommunen har ansvar för hushållsavfall, men gränsen mellan privatperson och verksamhet är ibland oklar.

Även frågor om rättvisa i systemet diskuterades. Många fritidshusägare betalar skatt i andra kommuner, medan fjällkommunerna får stå för säsongens kostnader. Vissa föreslog turistskatt eller beskattning av fastighetsägare.

En annan fråga var tillgången till återvinningscentraler – på vissa håll krävs upp till 18 mils resa. Robin bekräftade att investeringar krävs, särskilt inför den nya modellen med fastighetsnära insamling 2027. Då får hushållen fyra tunnor (mat, rest, papper, plast), men bara två ställs ut åt gången. Glas och metall hanteras som tidigare via återvinningsstationer.

Har ni frågor eller funderingar är ni välkommen att kontakt Robin Loo. Klicka här för att skicka mail