Irland – en källa till inspiration & innovation
En grön skön ö med invånare som uppenbarligen gått i mass-värdskapskurs väntade gruppen om 20 personer från Turistinformtioner, Turistcenter, näringslivskontor vid JH kommuner och destinationsbolaget Åre Destination. Gruppen reste till Irland 14-18 maj 2018 med syfte att titta på hur Irland jobbar med turistinformation, värdskap, hållbarhet och turismutveckling i helhet. Studieresan genomfördes via projekten Framtidens besöksservice i Jämtland Härjedalen samt Benchmark Adventure Sweden – Jämtland Härjedalen.
Här kan du läsa mer om frågeställningarna inför resan.
Nedan följer en sammanfattning av insikter från resan:
Ett fantastiskt värdskap
Vi möttes av ett fantastiskt värdskap överallt! Självklart bland våra kollegor på Irland och Nordirland och personer anställda i servicebranschen, men även bland vanliga människor på Nordirland. Är deras värdskap en naturlig del av deras kultur eller bygger den på förståelsen av turismens betydelse för samhällenas överlevnad? Hur kan vi kopiera den?
Rätt person på rätt plats
På många av de attraktioner som gruppen besökte blev det uppenbart att människorna som arbetade där verkligen älskade sitt jobb och att berätta. Fantastiskt att få uppleva det som om de berättar sina historier och fakta för första gången fast de i själva verket håller samma program flera gånger dagligen! Valerie Coils som arbetat med besöksverksamheten vid Bushmills distillery i 29 år berättade att det handlar om en magkänsla vid anställningstillfället – att känna vilka guider som kommer att kunna förmedla ”rätt känsla” till besökaren (och såklart leda till köp i souvenir-affären…).
En personintensiv besöksnäring
Samtliga attraktioner, butiker, restauranger och hotell som besöktes hade en uppenbart stor personalstyrka med uppdelade arbetsuppgifter mellan sig. När vi åter landade på Arlanda och köpte lunch av en person som tog beställningar, lade upp mat på tallrikar och tog betalt blev detta särskilt slående som en stor skillnad då man på Irland hade haft betydligt fler personer involverade i köp-processen.
Människor framför digital information
På samma sätt som vi i Sverige ser fler och fler exempel på, så ökar behovet av att få hjälp att välja och sortera ut information i det digitala flöde som sköljer över oss i olika kanaler. För en lång tid framåt så kommer besökare att uppskatta och värdera personliga bemötanden, rekommendationer, och svar på frågor som inte går att besvara digitalt av en människa hellre än digitalt. Ett personligt möte uppfattas mer och mer som exklusivt och något som förmedlare ett särskilt välkomnande för en gäst. Även på Irland är man stolt över att jobba på en Turistinformation och t ex vid Visit Belfast fanns frivilliga som rycker in vid extra höga besökstryck, t ex vid högsäsong, kryssningsanlöp och större event.
Visit Dublin hade t ex en ny turistinformation med självservice-skärmar som de idag ångrade eftersom det till största delen är väntande barn som använder dem medan deras föräldrar träffar en fysisk person. Därav kommer nästa turistinformation som de renoverar istället att ha sittgrupper där turistinformatörer kan möta sina gäster personligen.
Värdet av att ha turistinformation på rätt ställe
Irland (både republiken och Nordirland) kommer med all säkerhet att minska antalet turistinformationer inom en kommande femårs-period. Idag finns många i större samhällen medan de hellre borde finnas i anslutning till större turismströmmar, t ex i anslutning till större attraktioner. Ett exempel var samhället Larne och The Gobbins där idag Larne har turistinformationen och The Gobbins har besökarna vid sitt Visitor Center.
Vid The Giant´s Causeway ångrade upphovsmännen att man lagt turistinformationen inom Visitor Centret. På grund av att centret ligger nära inpå själva attraktionen så finns sällan parkeringsmöjligheter vid centret för de som eventuellt endast önskar turistinformation. Däremot kan man tänka sig att de som ändå besöker attraktionen även önskar tips om restauranger, boende och övriga attraktioner när de är på plats.
Samarbete i kluster
Gruppen blev imponerade av de lokala gruppernas samarbete, där lokalbefolkning, lokala företagare och kommuner arbetade tillsammans och fann lösningar, som i t ex The Gobbins (Visitor Center kombinerat med bygdegård och förskola). Hur kan vi samverka ännu bättre utan att kommuner ska lösa alla utmaningar?
Framförallt på Nordirland har Tourism Northern Ireland medverkat till att skapa kluster med processledare som nu fungerar autonomt i olika grad beroende på om det finns starka initiativtagare inom ett klusterområde eller inte. Inom klustren hittas nya samarbetsformer mellan företagare och där skapas idéer till nya innovationer i produkter och tjänster.
Att fylla en produkt med värde genom att bygga upp förväntningar
Irland är mycket bra på att sälja in sina utvalda sevärdheter och skapa förväntningar hos besökaren. Genom att välja ett fåtal platser och exponera dem med fina bilder och säljande texter har de ökat besöksantalet dramatiskt på kort tid till både Irland och Nordirland. Deras genomgångar innan de guidade turerna gick ut på att bygga upp en förväntan och skapa en spänning och ett sug att få delta i den kommande unika upplevelsen. Vi bör ta efter Irland och lära oss att förmedla våra unika upplevelser och skapa ett högre upplevt värde på samma sätt.
Säkerhet
På Nordirland var säkerhetsarbetet rigoröst – nästan överdrivet med svenska mått mätt. Vi kan lära oss mycket av hur Irland presenterar information, det bemötande de visade upp och hur de informerade om utrustning etc. Vi kan överföra samma modell till t ex ovana fjällbesökare. Idag får våra gäster i många fall en karta och ett ”lycka till på färden”. Säkerhetsinformation, utrustning, kläder och guidade turer behöver finnas i större utsträckning när antalet ovana fjällbesökare (både svenskar och internationella besökare) ökar.
Kultur och historia
Irländare är riktigt proffsiga på att väva in historia, kultur, sagor och sägner i sina attraktioner och guidade turer. Det skulle vi kunna använda mycket mer av även i Jämtland Härjedalen. Vi har t ex Pilgrimsleden som går igenom regionen, men berättar väldigt lite om vilka som gått där tidigare och vilka strapatser de råkat ut för. Inte heller förmedlar vi speciellt mycket om hur våra skidorter utvecklats och om personligheter som bott där.
Hållbarhet
Spännande att se att Irland brottas med samma problem som vi i många hållbarhetsfrågor. De arbetar med att stänga av vissa sevärdheter och avgiftsbelägga dem p g a slitage och massturism. På vissa platser tillåts bara guidade turer med förbokade tider för att undvika trängsel. På andra platser finns rabatter för gäster som reser kollektivt. De försöker även marknadsföra fler platser för att sprida besöksströmmarna. De arbetar aktivt med att skapa fler aktiviteter i närområdet av de stora besöksmagneterna för att få besökarna att stanna längre, spendera mer pengar, sprida ut besökarna över en större yta samt erbjuda dem ett större utbud. Allt för att kunna skräddarsy en unik upplevelse till besökaren och öka den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten!
Ökat utlägg per besökare
På de mest populära sevärdheterna, t ex UNESCO världsarvet Giant´s Causeway, vill irländarna helst inte ha fler besökare, utan vill att de ska stanna längre och spendera mer pengar, som gynnar lokalsamhället. En intressant idé är att ge rabatter på entréer till besökare som stannar i området över minst en natt och höja avgifterna för dagsturister (t ex kryssningsgäster som anländer till Belfast och tar en bussresa t o r till Giant´s Causeway). Ett annat förslag var att kraftigt avgiftsbelägga parkeringsplatser nära sevärdheten och erbjuda gratis parkering och transfer från närmaste samhälle. Det skull gynna lokalsamhällets försäljning och minska belastningen på sevärdheten eftersom man på så sätt skulle kunna styra flöden bättre. De arbetar också med att öka utbudet av aktiviteter genom att t ex märka ut natursköna, historiska och kulturella vandrings- och cykelleder s k Greenways. Även att jobba med tema-vägar som linjära destinationer (t ex Wild Atlantic Way längs västkusten och Causeway Coastal Route längs nordöstkusten) är ett sätt för Irland att få besökare att göra mer och stanna längre.
En egen turismminister
En turismminister för respektive länder (Republiken Irland och Nordirland) ansvarar för att den övergripande inriktningen av landet gynnar besöksnäringen som det värdefulla tillskott till ekonomin som turismen innebär. De större turistinformationerna lyder under statlig förvaltning och har därmed samma standard. Det finns ingen särskild auktorisation för turistinformationer. Däremot har både Failte Ireland (republiken Irland) och Tourism Northern Ireland stjärnmärkningssystem för att berätta vilken kvalitet olika attraktioner, boende etc uppfyller.
// Helena Åkerlind, Besöksnäring & Inflyttning vid Näringslivsavdelningen på Härjedalens kommun & Anne Adsten, Turismutvecklare Jämtland Härjedalen Turism
Varför studieresa?
Dagens turistbyråer i Jämtland Härjedalen är enorma kunskapsbärare. Men mönstret hos besökaren har ändrats och vi behöver se vad framtidens besökare önskar av turistinformation. Ett sätt att få nya influenser är att titta på hur andra jobbar och ta hem de bästa idéerna. Resan genomförs inom projektet Framtidens besöksservice i Jämtland Härjedalen med stöd från Länsstyrelsen Jämtlands län och Landsbygdsprogrammet.
Tidigare har Turistinformationer/Turistcenter i Jämtland Härjedalen besökt Örebro, Sundsvalls Turistcenter som även är ett Visitor Center för Stenstan Sundsvall, Södertäljebyråns Turistinformation, Göteborgs besöksservice för att hämta idéer. Läs mer här.
Vilka tog chansen att delta i studieresan?
Ragundadalen TI, Visit Östersund TC, Åre TI, Gäddede TI, Strömsunds TI, Vemdalens TI, Funäsfjällens TC, Ljungdalsfjällens TI, S Storsjöbygdens Turistförening, Bergs kn, Härjedalens kn, Krokoms kn, Östersunds kn, Åre Destination och JHT.
Deltagarna tog fram frågor inför studiebesöken och redovisar i en gemensam rapport efter studieresan.
För mer information: Anne Adsten, JHT
