För tre år sedan var Fors hembygdsförening redo att inviga den renoverade kägelbanan med pompa och ståt. Men så kom pandemin och planerna fick läggas på is.
– Förra året hade vi en mindre invigning, men inte alls den stora hejdundrande fest vi hade tänkt oss, säger Ulla Jönsson, ordförande i Fors hembygdsförening.
– Men det visade sig att det blev ganska bra med en mjukstart ändå, tillägger hon.
Bidrar till samhället
Kägelbanan låg från början vid Annedals Herrgård intill Indalsälven, lite nedströms från Fors, och byggdes 1885. Hade man pengar och tillhörde societeten på den tiden så var det kägel som gällde på fritiden.
– Det var för de högre stånden på bruket och bara för männen på den tiden, berättar Ulla Jönsson.
Efter många turer genom historien så stod både herrgård och kägelbana och förföll, men kägelbanan skänktes på 1970-talet till Fors hembygdsförening. 2015 påbörjades det mödosamma arbetet med att plocka ner byggnaden en planka i taget, flytta delarna och montera ihop allt igen vid hembygdsgården. Sju år senare var arbetet färdigt och kägelbanan hade fått sin nuvarande plats.
Äntligen rullar de tunga träkloten över plankgolvet igen och kägelbanan har blivit ett unikt besöksmål som samtidigt bidrar till samhället. Under helgerna har några ungdomar anställts för att sköta banan och hembygdsföreningen har även vänt sig till äldre som suttit mycket ensamma hemma under pandemin.
– Det är ju ett trevligt sätt att umgås på. Farmor och lillebror kan spela tillsammans på lika villkor, banan är lika skev och vind för alla, säger Ulla och skrattar.
Ökat engagemang och intresse
De 100 arbetstimmarna som föreningen fått av JHT har dels gått till en guidad utflykt till Meåfallet, men främst till att ha ungdomarna på plats på kägelbanan. Att de har kunnat utveckla aktiviteten har betytt jättemycket, berättar Ulla Jönsson.
– Vi är väldigt tacksamma. Vi har kunnat göra mycket mer än vad vi har kunnat göra annars och vi har kunnat ge ungdomarna ersättning. Det sprider ju även kunskapen om kägelbanan och gör att fler känner till att den finns, säger hon och fortsätter:
– Det här ger ju också ringar på vattnet och ökar engagemanget och intresset för hembygdsgården.
Turneringar i kägel är på gång och under Forsdagen i juli korades en Kägelmästare. Det är något Ulla hoppas kommer bli en stående tradition framöver och att fler kommer och försöker sig på den gamla gentlemannasporten.