Yttrande över
Förslag till Länstransportplan 2018-2029 för Region Jämtland Härjedalen
Inledning
JHT:s uppfattning är att besöksnäringens intressen och behov lyfts på ett bra sätt i förslaget till Länstransportplan men beaktat näringens stora betydelse, långsiktigt hållbara och fortsatta utveckling vill vi ändå lyfta några saker ytterligare. Vi vill också belysa att som det också visar sig i andra sammanhang, till exempel vid diskussioner i regionens Transportutvecklingsråd, så sammanfaller i hög grad besöksnäringens behov av funktionella stråk med andra intressenters som t ex skogsnäringens. Vi menar att vi så långt som möjligt bör undvika att sätta olika aktörers behov i motsatsställning till varandra utan i argumentationen i stället så tydligt som möjligt lyfta fram de samlade behoven för att på det sättet på sikt skapa så stora resurser som möjligt.
Samtidigt är det ju så att investeringar i infrastrukturen som motiveras av till exempel besöksnäringens behov även gagnar andra nyttjare, inkl lokalbefolkningen. Det vi ändå vill visa med nedanstående rader är den starka och långsiktigt hållbara utveckling som besöksnäringen kan visa upp, en utveckling som vi också ser framför oss ska kunna fortsätta men som då också ställer krav på både ansvarstagande och på insatser inom olika områden. Inte minst på transportsidan och från JHT:s sida tror vi att alla nyttjare av infrastrukturen, såväl andra näringar som boende, gagnas av om vi ännu tydligare kan lyfta fram besöksnäringens utveckling och behov som ett starkt argument i olika sammanhang inklusive då vi agerar för mer medel till den gemensamma regionpotten.
Bakgrund
Besöksnäringen i Jämtland Härjedalen är en basnäring som 2016 omsatte närmare 5 mdr kr, en ökning med 300 mkr sedan 2015. Under 2016 ökade antalet gästnätter i kommersiella bäddar med 123 000, eller 4 %, till 3 miljoner och tillsammans med alla besök hos släkt och vänner uppgick antalet gästnätter under fjolåret till 10,7 miljoner. Under de senaste 10 åren har omsättningen i näringen ökat med 52 %, en stark ökning även vid en nationell jämförelse. Jämtland Härjedalens andel av den samlade svenska turismen är ca 4 % medan regionens andel av Sveriges befolkning är 1,3 %. Det understryker besöksnäringens betydelse för regionen och gör den till en av de mest turismberoende regionerna i landet. En nyligen presenterad utredning genomförd i samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen, Bergs och Härjedalens kommuner och JHT visar att ca 75 % av all omsättning i alla branscher inom destinationerna Vemdalen och Funäsfjällen i en eller annan form kommer från besökarna. På längre sikt, under drygt 100 år, har besöksnäringen i vår region visat sig vara den kanske mest hållbara näringen med en rad besöksmål som fortfarande efter mycket lång tid utgör centrala delar i de destinationer de finns i. Fjällnäs, Åregården, Vemdalsskalets och Storliens högfjällshotell och STF:s anläggningar är bara några exempel.
Den regionala besöksnäringsstrategin
Målen i den regionala besöksnäringsstrategin visar på goda grunder på en fortsatt positiv utveckling fram till år 2030, så långt som strategin sträcker sig. De kommersiella gästnätterna beräknas då uppgå till över 3,5 miljoner per år, vi kommer att se en fortsatt utveckling av större evenemang såväl sommar som vinter och ytterligare mellan 1 500 och 2 000 nya medarbetare behöver rekryteras.
För att den här utvecklingen ska bli verklig och hållbar krävs en rad insatser och strategin trycker därför dels på det stora ansvar utvecklingen för med sig men också på ett antal områden, eller recept, som det är särskilt angeläget att vi arbetar med och då inte minst på transportsidan. ”Infrastruktur och tillgänglighet” utgör därför ett av fem recept i strategin och är ett område som vi inom näringen mer eller mindre ständigt arbetar med. De andra, kompletterande recepten är ”Hållbara destinationer”, ”Reseanledningar”, ”Marknadskommunikation” och ”Kompetensutveckling”.
Det är mot den här bakgrunden våra synpunkter på förslaget till Länstransportplan 2018-2029 ska ses även om vi menar att planförslaget som nämnts inledningsvis överlag lyfter fram besöksnäringens behov och utvecklingsmöjligheter på ett bra sätt.
Synpunkter på förslaget
För besöksnäringens fortsatta utveckling är det angeläget att i första hand de större stråken från de marknader där merparten av våra gäster finns till destinationerna och besöksmålen har hög funktionalitet vad gäller både framkomlighet, säkerhet och miljömässigt. Då gästen blir mer och mer medveten och benägen att ta ansvar för en hållbar utveckling så blir möjligheterna till ett hållbart resande alltmer en viktig framgångsfaktor som inte enbart handlar om kapacitet utan också om gästens val. Uppfattningen om stråkens betydelse gäller förstås oavsett om de aktuella stråken eller objekten ligger i den nationella planen eller i länstransportplanen och även om denna remiss avser länstransportplanen så går det inte att helt bortse från att det finns en koppling mellan delar i de olika planerna. Ur gästens perspektiv är det förstås helt ointressant i vilken plan vägen man färdas på ligger och att utgå från gästen är ett viktigt synsätt i vårt gemensamma arbete.
Det här innebär att väg 84 (Länstransportplanen), inlandsstråket med både E45 och Inlandsbanan, E4, E 14, väg 315/83 (Länstransportplanen) samt Ostkustbanan/Stambanan/Mittbanan inkl kopplingen mot Norge bör prioriteras högt. Andra stråk, eller delar av, som också är viktiga men i det här sammanhanget ändå inte på riktigt samma prioriteringsnivå är vägarna 614 Häste-Ytterån, 311 Tännäs-länsgräns och 321 Svenstavik-Månsåsen (Länstransportplanen). Andra stråk som är viktiga men som inte har högsta prioritet och som vi bedömer fungerar tillräckligt bra idag är 342 Strömsund-Gäddede och 87 Östersund-Bispgården.
Vi ser på den här frågan ur ett utvecklings- och tillväxtperspektiv och då medlen dessutom är begränsade i relation till de egentliga behoven så handlar det om att prioritera de stråk som är viktigast och som har störst betydelse. Vi är förstås medvetna om att det finns behov även i det mer finmaskiga vägnätet där framkomligheten tidvis är alldeles för låg men eftersom vi måste prioritera så är det här ändå vårt grundbudskap.
Övrigt
- Med hänsyn till den ökande internationella turismen är det naturligtvis också angeläget att vi kan fortsätta hålla en hög nivå på vår flygtrafik men där finns en i stort sett väl utbyggd infrastruktur så där handlar det mer om att hitta affärsmässiga lösningar för trafiken och utvecklade transferlösningar inkl med de norska flygplatserna i vårt närområde. För att övergången från flyg till väg eller tåg ska fungera bra är det naturligtvis angeläget att transfern kan ske i ett anpassat väg- och järnvägsnät. Över huvud taget bör utvecklingen av infrastruktur och kommunikationer i så hög grad som möjligt kännetecknas av en strävan efter intermodalitet.
- Även om frågan om trafikering primärt inte ligger i själva länstransportplanen så är det självklart angeläget att arbeta vidare även med de frågorna oavsett om det gäller trafik på Inlandsbanan, nattågstrafiken eller annan trafik.
- Bärighetsmedlen bör som tidigare fördelas så att de får största möjliga och breda nytta.
- Kollektivtrafiken bör så långt som möjligt anpassas så att den högre grad än idag kan fungera även för besöksnäringen och möjligheterna till arbetspendling med kollektiva färdmedel behöver anpassas även för anställda inom besöksnäringen, med ofta obekväma arbetstider.
- Förslagen inom hastighetsöversynen är både bra och dåliga men generellt sett så bör medel tillföras så att i första hand hastigheten på de större stråken ska kunna uppgå till 100 km/h.
- Fortsätt arbeta för en utbyggnad av laddinfrastrukturen för att tillgodose de ökande behoven hos ägare av el- och laddhybridbilar.Mats Forslund, VD Jämtland Härjedalen Turism
Källor:
Fakta om turismen 2016. Jämtland Härjedalen Turism 2017
Jämtland Härjedalen – Strategi 2030 för besöksnäringen. Jämtland Härjedalen Turism 2016