Vandring spång fjäll höst myr ensamhet. På väg mot Silverfallet, Storsnasen, Handöl, Enafors.

Rader från VD v8 2022

22 februari, 2022
Text: Teres Gärdin, JHT
Silverfallet spång Foto: Anne Adsten
Dela på twitter
Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på email

Tillväxtregion men inte när slantarna ska fördelas & Hur mycket kredit är naturen beredd att ge oss?

Regeringen fattar snart beslut om den nationella planen för infrastruktur – Vår region är en av tre tillväxtregioner i Norrland men den enda regionen som inte har något nytt namngivet objekt i den nationella transportplanen. Jämtland Härjedalen är den enda regionen i landet där Tillväxtverket pekar ut bristen av infrastruktur som det enskilt största hindret för fortsatt tillväxt. En väldigt avgörande fråga för oss i Jämtland Härjedalen och givetvis finns vi, JHT med i fronten för en förändring.

Leder i skog och mark är också infrastruktur

När vi pratar ”infrastruktur” är det lätt att vi glömmer bort den infrastruktur som nyttjas mest och den som våra gäster uppskattar och ser som en stark reseanledning, den som vi som bor här alla till mans tar för givet, den som vi har förmånen att i princip ha runt knuten… vår natur!

Vår skuld till naturen

Redan innan pandemin slog till levde vi i skuld till vår natur, vi nyttjar den på många ställen och sätt som är mer än vad den orkar med. Precis som du och jag behöver även den återhämta sig, finna tid att andas mellan varven.

Allemansskyldigheter

Allemansrätten gör att vi alla har tillgång till naturen, men där ingår såväl rättigheter som skyldigheter. Det innebär att ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Allemansrätten ska vi vara stolta över, men jag tycker att vi ska komma ihåg att den etablerades efter andra världskriget och står fast i sin text, oförändrad sedan dess. Till försvar för de som då skrev den, hur skulle de ha kunnat veta hur vi idag önskar använda vår vackra tillgång!?

Måste i ordningställda leder vara gratis?

På många platser i landet lever vi som sagt i djup skuld till vår natur, en skuld så stor så att vi tillsammans måste hitta den välgörare som förstår alvaret. Jag sticker ut hakan och påstår att vår natur inte alltid ska nyttjas helt gratis, likväl som du löser in dig på ett event eller en nöjespark och tar del av det utbudet så bör vi tillsammans vara beredda på att göra detsamma i nyttjandet av leder, skog och mark.

Det är verkligen bråttom, naturens kredit måste börja betalas av.

Avslutar med att hakan än en gång åker framåt, bör vi även se över Allemansrättens författande och ta dess innehåll mer in i vår samtid?

Skip to content