logo-reg-jh-360x100-optz
logo-eu-reg-utv-fond-250x200-optz
Fat belly sophantering Uppsala

Renhållning vid naturbesöksmål

26 maj, 2021
Text: Anne Adsten, JHT (med inlånat material från Annica Ideström, Länsstyrelsen Jämtlands län)
Solcellsdrivna sopbehållare som komprimerar sopor och skickar meddelanden när de behöver tömmas. Foto: Anne Adsten
Dela på twitter
Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på email

Trenden fanns sedan tidigare och i och med pandemin har restriktioner fått ännu fler att upptäcka det rörliga friluftslivet. Det positiva med att fler upptäcker vår fantastiska natur har en baksida med ökat slitage och på vissa håll även nedskräpning. Det är en liten andel besökare som skräpar ner, och det är många som både kan tänka sig att ta med sitt eget skräp och plocka upp efter andra. Hur kan vi inom besöksnäringen agera för att det ska vara lätt att göra rätt?

Frågan finns på agendan nationellt och regionalt, särskilt i och med att 2021 utropats som Friluftslivets år. Länsstyrelsen har format en samverkansgrupp tillsammans med kommunrepresentanter för friluftsliv och renhållning. I tillägg har Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och JHT en samrådsgrupp med representanter från regionens besöksnäring.

För en välkomnande destination

I grunden är det positivt att både fler och nya besöksgrupper hittar ut i naturen. Samtidigt behöver vi hitta gemensammaa vägar att förebygga skador och störningar på naturmiljöer som tar lång tid att återgå till ett bra skick. Dessutom behöver kostnader för sophantering på något sätt finansieras. Det är långt ifrån alla naturbesöksmål i Jämtland Härjedalen som påverkas av högt besökstryck. Men oavsett tryck så är renhållningen en viktig del av att en destination ska kännas attraktiv, välkomnande och hållbar.

”Det finns olika kategorier av besökare – vissa är mer noggranna att hålla rent efter sig, andra mindre. Oavsett är det viktigt att olika ansvariga och berörda parter samarbetar, så att besökarna kan ges möjlighet att slänga eller åtminstone få information om var de ska kunna slänga sina sopor – det ska vara lätt att göra rätt.”

Roller och ansvar

”I den bästa av världar” skulle renhållningen i naturen fungera helt av sig själv. Vi har allemansrätten som säger ”inte störa, inte förstöra”, men både kunskaperna om den liksom efterlevnaden är varierande.
Se filmen ”Allemansrätten – Nedskräpning i natur, från seminariet ”Älgen i rummet – konsten att kommunicera allemansrätten

Både staten (via Länsstyrelsen) och kommunerna har ett ansvar för renhållningsfrågorna. Utöver det finns markägarnas ansvar, det personliga ansvaret, etc.

I skyddad natur är Länsstyrelsen ansvarig för renhållningen. För formellt skyddad natur ska det alltid finnas skötselplaner, vilka reglerar driften och skötseln i det skyddade naturområdet. Detta kan handla om hantering av renhållning, WC, ved etc.

Utanför skyddad natur är kommunen en nyckelpart, som ansvarig för exempelvis framtagande av avfallsplaner.

Var går gränsen mellan de olika ansvarsrollerna? Det finns gråzoner och är inte alltid lätt att göra enkla tolkningar. I praktiken spelar det ingen roll för besökarna vem som formellt har ansvaret. Däremot är det viktigt för förvaltarna eller de som ska hantera renhållningen att gränsdragningarna vad gäller både roller och ansvar är tydliga. Det är annars lätt att ansvaret faller mellan stolarna.

Ambition kring att få fler att bära tillbaka avfall

Tidigare hade aktörer (destinationer, kommuner, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket) fler soptunnor vid leder och skyddade områden både i skogslandskapet och i fjällen. Idag är ambitionen från flera håll att minska och i vissa fall avveckla sophantering helt utifrån både miljöhänsyn och ökade kostnader. Arbetet idag handlar i stället om att få besökarna att ta med sina sopor hem från utflykten och slippa problem med att förutsäga när sopbehållare är fulla och att transportera större mängder sopor i känslig natur.

Samordning och kommunikation

Det finns idag ett tydligt behov av bättre och större grad av samordning, samt renodling av såväl kommunikation som praktiska lösningar. Länsstyrelsen och kommuner (med flera berörda) har en önskan om att kunna forma ett gemensamt grepp och skapa fungerande renhållningssystem, på såväl kortare som längre sikt. Om aktörer inom region Jämtland Härjedalen har en större grad av liknande hantering och kommunikation så blir det lättare att vara gäst.

”Skräp-psykologi”

Varför gör vi fel när vi vet vad som är rätt?

Enligt miljöpsykologen Noah Linder som talade under Luften är fri-seminariet ”Hur lätt ska det vara att göra rätt i naturen” 2021-05-19, handlar det om en konflikt mellan olika typer av normer. Jämför t ex hastighetsbegränsningar där alla förstår vad som förväntas från samhällets sida, men ändå följer en uppfattad norm om att köra 5-10 km för fort.

När någon börjar lämna skräp är det lätt att göra likadant.
Därför bra om skräp på fel ställen tas bort så snabbt som möjligt.

Hot om böter är ofta effektivt – särskilt om det faktiskt genomförs vid vissa tillfällen.

Bra formuleringar

”90% av besökarna här tar hand om sitt skräp”
 – Vem vill höra till de andra 10%?

”Tack för att du tar hand om ditt skräp – genom att göra det hjälper du xxxx”

Sämre formuleringar

”Vi har upphört med sophanteringen här”
– Det vill säga, nu har vi gjort det sämre för dig som gäst…

Frivillig sopavgift

Möjligheten finns att avgiftsbelägga viss service, som exempelvis sophantering och parkering. Det som är viktigt är att man inte avgiftsbelägger själva besöket ute i naturen. Det är grunden för Allemansrätten – att det ska vara fritt att vistas i vår natur, under förutsättning att man också värnar den.

Försök visar att många gäster ställer sig positiva till att Swisha för att bli av med färdsopor, t ex husbilsgäster. Utländska gäster saknar möjlighet att Swisha, Västkuststiftelsen har till exempel löst det genom att ha ett samarbete med en norsk organisation för att möjliggöra betalning från norska gäster.

Staten/Länsstyrelsen kan enligt rådande regelverk inte ta ut avgifter för parkering – detta har enligt dom i rättsfall redan betalats via skattsedeln. Generellt har kommunerna större frihet att avgiftsbelägga än vad Länsstyrelsen har. Man kan t ex enligt Östersunds kommun ta ut parkeringsavgift i den omfattning som behövs för att ordna trafiken.

Denna begränsas av 2 § lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m m. Kommunen får bara ut en avgift om det kan motiveras av trafikhänsyn och om marken är offentlig plats.
Eftersom dessa parkeringar ofta ligger långt utanför tätbebyggda områden
är det svårt att motivera avgiften av trafikhänsyn.

Ian Kindstrand jurist vid Länsstyrelsen Jämtlands län ger svar på frågor kring parkeringsavgifter.

Kan en förening arrendera mark av staten för en parkering (vid naturreservat)?

  • Det blir att gå runt lagen. Eftersom staten inte får ta ut avgift för parkering blir det fel om vi arrenderar ut marken för det ändamålet. Det är inte lämpligt och en domstol hade troligen inte godkänt det. 

Kan kommunen be om bidrag (frivillig avgift) för sophantering?

  • Ja, om det görs tydligt att det är ett frivilligt bidrag.

Får kommunen be om bidrag (frivillig avgift) för parkering?

  • Ja, om det görs tydligt att det är ett frivilligt bidrag. En kommun får endast ta ut en avgift (alltså obligatorisk avgift) för parkering om det behövs för att ordna trafiken. (Se nedan)

Kan en privatperson ta ut en avgift för parkering?

  • Ja, detta är inga problem.

Genomtänkt placering av sopsortering

Tänk igenom logistik kring sophantering i er destination. Hur lätt är det för en besökare att hitta fram till återvinningsstationen? Hur lätt är det om besökaren saknar egen bil? Bra om det finns godaa möjligheter till sortering vid boendeanläggningar och entréer, t ex spårcentraler där det också är lättare att hämta avfall.

Tillhandahåll skräppåsar (kan reklamfinansieras och vara tillverkade i schyssta material) – då finns större chans att kladdigt skräp tas om hand och inte hamnar i naturen.
Soppås-holkar etc kan även anskaffas från Håll Sverige rent

Betal-leder för finansiering av sophantering och ledförbättringar

Under vintern är det idag accepterat att betala spårkort för att åka i preparerade längdspår. Är det möjligt att införa samma hantering för spångad iordningställd led?
Vemdalen säljer ”Virtuella ledkryss” som en frivillig ledavgift där intäkter går till att förbättra ledsystemet.

Vad vi tar med oss inför barmarkssäsongen

  • Informera gäster om alternativ till de mest populära platserna för att sprida besökare över fler områden.
  • Informera gäster om Allemansvett. Dock kan inte varje inlägg på sociala media innehålla pekpinnar.
    Insidan av toalettdörrar kan t ex innehålla information om frivillig sopavgift/toa-avgift tillsammans med info om ”merförsäljning” för restaurangen/verksamheten.
  • Om möjligt: Försök bygga rundslingor, så att besökare inte behöver mötas och för mindre nötning på naturen.
  • Om möjligt: Verka för dränering, grusning, spänger, markförstärkning vid populära leder med hårdare belastning. Se t ex Projekt Hållvallsleden i Södra Årefjällen.
  • För att undvika parkeringskaos: Går det att använda transferbussar från större tätortsnära parkeringar?

Länkar

Fem tips om hur du vandrar hållbart STF
Fem tips om hur du vandrar hållbart. Illustration: Sveriges Turistförening
Skip to content