logo-reg-jh-360x100-optz
logo-lst-280x150-optz
logo-interreg-360x100-optz
logo-eu-jordbruks-fond-250x200-optz
logo-eu-reg-utv-fond-250x200-optz
Fatbike vintertid i Lofsdalen. Foto: Anette Andersson

Yrkeskategorier och titlar inom besöksnäringen

22 mars, 2021
Text: Andreas Edholm och Anne Adsten, JHT
Fatbike vintertid i Lofsdalen. Foto: Anette Andersson

Bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare är en av ingredienserna i projektet Morgondagens medarbetare 2.0 och en av förutsättningarna för att få morgondagens medarbetare att se vilka möjligheter som finns är att vi hittar relevanta yrkestitlar. Som en del i det arbetet har projektledningen tittat på de yrkesbenämningar som finns – eller, INTE finns hos Arbetsförmedlingen.

De vanligaste och huvudsakliga yrkesrollerna inom besöksnäringen idag och imorgon

Utgångspunkten för översynen av yrkesbenämningar var Arbetsförmedlingens lista över yrkesområden och yrkeskategorier/titlar som överensstämmer med Näringslivets yrkesklassifikation, NYK, och som är kopplade till hela EU:s kategorisering av yrkesbenämningar.

Listan kompletterades med material från sajten framtid.se som vill ge en tydlig bild av de möjligheter som finns på framtidens arbetsmarknad samt sidan Din talang.se som oxå är en sida för att hjälpa till med val av utbildning och karriärvägar. I tillägg användes rapporten “Framtidens arbetsliv är här” från Trygghetsrådet.

Tröghet i systemet

Projektledningen har samtalat med kontaktpersoner inom Visita med flera organisationer som har intresse av att yrkesbenämningarna ska ha så stor relevans som möjligt. Många beskrev den tröghet som finns kring att införa nya yrkesbenämningar eftersom allt bygger på ett i vissa delar föråldrat system. Arbetsförmedlingen bekräftar att trögheten i flera fall sätter hinder för att hitta bra matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare och att man satt igång ett arbete med att se över vilka möjligheter som finns utan att för den skull äventyra möjligheten att kunna se yrkesrelaterad statistik över tid. Arbetet försvåras i och med att Sveriges benämningar självklart är relaterade till EU:s yrkesbenämningar. Nästa översyn av befintliga yrkesbenämningar för europeisk nivå sker 2030.

Folkliga synonymer – yrkesbenämningar i dagligt tal

Via besöksnäringens kontaktperson på ett regionalt plan inom Arbetsförmedlingen uppstod kontakt med gänget som vidareutvecklar Arbetsförmedlingens yrkesbenämningar, Enheten Jobtech i Göteborg. De välkomnade en översyn av befintlig lista av yrkesbenämningar inom besöksnäringen för att få hjälp att lägga till de benämningar som idag används i branschen inför översynen 2030. De berättade om möjligheten med så kallade “folkliga synonymer” för att kunna lägga in aktuella begrepp och yrkesbenämningar som används i dagligt tal i de söksystem som finns och på så sätt få högre aktualitet i befintliga söksystem. Med hjälp av de folkliga synonymerna kan vi således lägga in de benämningar som idag används under en huvudkategori, även om de ännu inte har en egen kod. Dessutom finns möjligheter att koppla olika kompetensbegrepp till befintliga yrkesbenämningar och på så sätt kan vi ytterligare teckna en bild av dagens yrken inom besöksnäringen.

Kompletterande kompetensbegrepp

Exempel på kompetensbegrepp som kommer att läggas in som kompletteringar till befintliga yrkesbenämningar eftersom de bedömdes vara svåra att lägga in som enskilda yrkesbenämningar. Begreppen kan användas av såväl arbetssökande som arbetsgivare för att synliggöra att de har dessa kompetenser, respektive söker arbetstagare med dessa erfarenheter. 

  • Resebloggare (Behöver inte vara journalistutbildad. Person som är duktig på att odla sitt eget personliga varumärke, och som skapar så intressanta inlägg i sociala media/bloggar att en stor andel väljer att följa bloggaren och därmed påverkas att resa.)
  • Ledbyggare (Vandringsleder, cykelleder för högre grad av hållbarhet vid högt nyttjande samt för bättre upplevelse)
  • Parkbyggare (Framförallt i skidsystem: konstruktion och design av hur parker ska se ut med hopp, rails etc)
  • Spårpreparerare (Hög kunskap om förutsättningar för att skapa njutbara, hållbara och eller tekniskt utmanande spår för längdskidåkning)

I huvudsak försöker Arbetsförmedlingens Jobtech-grupp spegla hur begreppen används i rekryteringssammanhang och såg där inte att det fanns tillräckligt som kunde motivera att lägga in dem som yrkesbenämningar.  Däremot kan dessa begrepp utvecklas till att bli framtida yrkesbenämningar utifrån att begreppen förekommer oftare i framtida rekryteringar.

Remiss till Swetour-gruppen

Listan över befintliga yrkesområden med tillhörande yrkeskategorier/yrkestitlar kompletterades av projektledningen enligt modellen med folkliga synonymer med utgångspunkt i besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. Även framtida varianter fick en kolumn. Listan har setts över av medlemmar i den så kallade Swetour-gruppen i regionen och därefter skickats till kontakterna vid Arbetsförmedlingen centralt som jobbar med att se över benämningarna. Efter ytterligare ett samrådsmöte har sedan listan skickats till kollegor inom regionala turismorganisationer i Sverige med uppmaningen att se över listan för kompletteringar med fler yrkesbenämningar som har bäring på den typ av besöksnäring som finns i andra delar av Sverige.

Arbetet fortsätter

Projektledningen inväntar nu återkoppling från kollegor runt om i landet för att så småningom kunna skicka kompletteringar vidare till Arbetsförmedlingens Jobtech-grupp. Det kan dröja innan samtliga uppdateringar blir produktionssatta i Arbetsförmedlingens system (bland annat Annonsera Direkt och Platsbanken). Det pågår just nu ett arbete, i vilket dessa system omfattas, som kommer göra det enklare för Arbetsförmedlingen att få ut uppdateringar. Det arbetet innebär rätt stora förändringar i hur systemen pratar med varandra och man behöver till en början ta ett synkroniserat kliv upp till den nya tekniska lösningen för att därefter börja konsumera ny information från Jobtech. Troligen kommer vi att kunna se förändringar ute i systemen under hösten 2021.

Projektledningen kommer även att ägna mer tid åt att analysera framtida kompetensbehov och vilka nya yrkeskategorier som kan bli mer vanligt förekommande i framtiden.

 

Skip to content