“Titta bakåt för att se framåt”
Höjdpunkter som format besöksnäringen i Jämtland Härjedalen
Robert Pettersson, Mittuniversitetet, var moderator för den samlade panelen med inledningsfrågan om egna höjdpunkter som även format turismen i Jämtland Härjedalen. Som en introduktion till medlemmarna i panelen:
Renate Hedung fick inleda med att berätta om hur hon och Helena Lindahl tog fram en strategi för besöksnäringen i Åre kommun som gav att det fanns behov av en arena. Arenan kom på plats med Holiday Club vilket också var startskottet för en året-runt-säsong i Åre. Renate har även jobbat i det företag som sedan övergick till Skistar, byggt upp en stugby i Edsåsdalen tillsammans med sin man och är fortsatt i allra högsta grad delaktig turismutvecklingen i den dalgången.
Torgny Svensson från Klövsjö har jobbat för Skidförbundet och Skistar samt förekommer i radiosporten. För Torgny var perioden 2005-2015 mest intressant med stark utveckling och tillväxt inom hela Destination Vemdalen.
Ola Hanneryd är bebyggelseantikvarien som hellre vandrar än åker skidor och som intresserat observerar sin omgivning med klonade Gore Tex klädda gäster. Som museichef sedan ett antal år tillbaka på Härjedalens Fjällmuseum har han möjligheten att väcka frågor och lyfta företeelser som lyfter blicken från att det bara är hälsosamt och stärkande i fjällen.
Rut Magnusson har verkat större delen i Åkersjön och Bakvattnet med en bakgrund som lärare. Hon har ett stort intresse för samverkan och har fått tillfälle att jobba med olika former av samarbete kring turismen i området. Hon driver en hantverksbutik, har varit en av de drivande i att skapa blomstervandringar vid Ansätten (sedan 34 år!) och har varit delaktig i olika samverkansprojekt t ex kring ledutveckling. Läs även Rut Magnussons funderingar kring turismutveckling här
Jan Billow kom till Jämtland Härjedalen 1969 för att kunna åka mer skidor. Han har varit verksam vid den s k Regionalekonomiska enheten vid Länsstyrelsen och varit egen konsult. Hans intresse för turism och ett uppsatsarbete gav honom värdefulla kontakter och han hjälpte bland annat till vid inköpet av AB Ollanders Vulk, Strömsund i början av 1970-talet som sedan omvandlades till ”Åre Lift- och Kabinbane AB”. 1976 invigdes Åre kabinbana som skapades inom bolaget och som idag ägs och drivs av Skistar.
De mest avgörande stegen i Jämtland Härjedalens turismutveckling
Järnvägens intåg 1882, vägar och bilismens utbredning, semesterlagstiftningen, mobiltelefoni och digital kommunikation är saker som panelen påtalar som betydelsefulla för utvecklingen av regionens besöksnäring liksom de stora evenemangen med bl a VM 1954 som fått långtgående effekter. Även 1990-talets lågkonjunktur var “nyttig” för besöksnäringen då den tvingade fram samarbete och destinationsorganisationer. Ett annat lyckosamt drag enligt panelen var att Jämtland Härjedalen var tidigt ute när det gäller att forma det samarbete som idag är Jämtland Härjedalen Turism. Under 1990-talet stärktes föreningen genom Jan Billows försorg som då såg till att JHT fick majoritetsägande i Svensk Turism.
Ola tar upp frågan kring varför det är så intressant att just resa till den naturtyp som fjällen representerar och inte i samma grad till någon av Sveriges andra naturtyper. Kommer intresset för fjällen att fortsätta, kommer det att vara fortsatt gångbart att sälja bilden av att man blir en bättre människa, styrkt till kropp och själ av ett besök till fjällen?
Torgny menar att liftkortet är motorn i skidorterna med grunden i naturen i kombination med byggd attraktion. Skidåkning är en fin familjeaktivitet, men hur kommer klimatförändringar och prisbild att förändra folks vilja att komma till vår region? Kommer vi att få se plantsättning istället i våra pister? Det kommer att bli allt viktigare för våra fjällsportorter att ha fler än ett ben att stå på och att utveckla produkten året om, menar Torgny.
Jämtland Härjedalen har även haft förmånen med fördelaktiga stödsystem. Idag går över 50% av stödprogrammen till besöksnäringen inom vår region. Detta har också påskyndat destinationsbildningar och samarbeten.
Även fastighetsutvecklingen driver på utvecklingen. Ränteavdrag och skattefri hyresintäkt har starkt bidragit till utvecklingen av bäddar i vår fjällvärld. Och fritidshus kan sedan omvandlas till permanentboende, vilket tydligt avspeglas i dagens byggande som har permanentboende-standard och som ofta är dimensionerat för generationsboende.
En annan viktig del av utvecklingen av turismen i Jämtland Härjedalen är förekomsten av utbildning. Turismlinjen skapades vid Högskolan i Östersund under 1970-talet och är idag en självklar del av Mittuniversitetet.
Blicka framåt
Ola känner i sin roll att han vill provocera och väcka tankar hos sina besökare, t ex ställa frågan varför fjällturister är en så homogen grupp där det inte riktigt är ok att erkänna ett intresse för kultur eller sociala förhållanden. Fjällmuseet med sin placering mitt i Funäsdalen är en fast punkt där många gäster känner att de vill checka in och även berätta när veckan gått att de tar farväl. Museet är en bra arena för att väcka folks tankar, påverka och involvera både bofasta och gäster. Han efterfrågar samtidigt ett mer tydligt samhällsengagemang från turismdestinationerna, ett måste enligt honom för överlevnad och för att nästa generation ska uppfatta destinationerna som trovärdiga. I detta måste de enligt Ola, tydligt berätta vad de anser om vindkraftsutbyggnad, uranbrytning, urbefolkning och socioekonomi.
Renate menar att de i Edsåsdalen hittat en del vägar för att nå fram till fritidshusägare och involvera dem starkare i destinationsarbetet genom att t ex låta dem ta ved och samtidigt få byn fri från sly. De har oxå en gemensamhetslokal som även fritidshusägare får nyttja vid större sammankomster för att öka mervärdet kring att vara en del av byn. Hon menar dock att det är svårt att kommersialisera de mjuka värdena.
Är turismen i Jämtland Härjedalen större än idag om 10 år?
Ja, menar Rut, eftersom framtidens gäster i ännu större grad prioriterar sin fritid.
Ja, säger Ola, men vi kommer att få se andra typer av gäster än de som frekventerar oss idag.
Ja, enligt Torgny, om vi lyckas åstadkomma en bättre logistik, t ex via Inlandsbanan.
Ja, säger även Renate, om vi jobbar för att få fler utländska gäster. Vi kan inte leva av att ta gäster från varandra inom landet.