Masterplan Turism Post Corona

Coronavirusets effekter

Coronaviruset har på kort tid fått mycket stora negativa effekter för besöksnäringen och därmed också för andra kringliggande näringar och berörda samhällen vilket bland annat framgick av en rapport från Nordanalys på uppdrag av Jämtland Härjedalen Turism. Från 15 mars till mitten av juni beräknas ett intäktsbortfall motsvarande 950 mkr i regionens destinationer. De negativa effekterna är tydliga inte minst i en region som Jämtland Härjedalen där besöksnäringen har en så stor betydelse. Det här har på senare tid belysts på olika sätt, bl a i den så kallade SPRIT-utredningen för några år sedan och senast i det för JHT och Etour gemensamma projektet ”Besöksnäringens roll för regional utveckling”. Jämtland Härjedalen är också den region i landet där besöksnäringen har överlägset störst betydelse i relation till antalet invånare med Gotland som tvåa och Dalarna på tredje plats.

Planerat strategiarbete tar en omväg

Sedan tidigare finns beslut i JHT:s styrelse om att under 2020 påbörja en revidering av den regionala besöksnäringsstrategin samordnad med en rad andra aktiviteter som;

-Regionens arbete med revidering av den regionala utvecklingsstrategin, RUS

-Regionens process avseende smart specialisering

-Den pågående revideringen av den nationella besöksnäringsstrategin

-Regeringens arbete med en strategi för en tydligare politik för besöksnäringen

-Regionens arbete med att skriva fram förslag till innehåll i nytt strukturfondsprogram

I och med Coronasituationen så har den planen nu efter beslut i JHT:s styrelse 15 juni övergått mer till formen av ett omställnings-och återställningsprojekt i syfte att ta besöksnäringen tillbaka till ett läge som på sikt ska vara minst lika starkt som före krisen. I detta ligger både att inse allvaret i situationen och att se de möjligheter och drivkrafter som en kris för med sig. Därav namnet Masterplan Turism Post Corona. Det här är ingen lätt fråga och inget som vi inom besöksnäringen enbart inom vår region kan lösa på egen hand utan här kommer det att krävas både vilja och starka samarbeten på flera nivåer.

Omvägen blir en rundresa

Att påbörja ett mer långsiktigt arbete diskuterades i samband med JHT:s årsstämma i slutet av mars men då bedömdes det som svårt att i den akuta situation som rådde att ordentligt lyfta det långsiktiga perspektivet. Det beslutades att istället i samband med JHT:s styrelsemöte 11 maj genomföra en scenariobaserad workshop tillsammans med styrelsen och ett antal inbjudna aktörer. På sikt är planen att den inriktning på arbetet som vi nu valt efter en rundresa i ett senare skede ska återgå till att utgöra en viktig del i ett återstartat strategiarbete. När det kan ske får vi återkomma till.

Struktur för samarbete och fördelning av roller och ansvar

Jämtland Härjedalens besöksnäring har en lång tradition av att utveckla och arbeta i kluster och näringen har till stor del utvecklats genom samarbeten formade av efterfrågan, behov och möjligheter. Här ligger vi långt fram utifrån ett nationellt perspektiv och vår region huserar några av Sveriges äldsta destinationsorganisationer och samverkansplattformar både lokalt och regionalt. Det har under lång tid bedrivits ett nära så kallat Triple Helix-arbete, mellan näringen, universitetet och det offentliga. Det här har bidragit till en stark näring med en helt avgörande betydelse för utvecklingen framför allt i flera av våra större destinationer. En baksida vi sett i Coronans spår är sårbarheten i att ha så stor del av alla ägg i en och samma korg vilket också påtalades i arbetet med SPRIT-utredningen.

I det fortsatta arbetet ska vi dra nytta av den uppbyggda strukturen och rollfördelningen mellan den regionala och den lokala nivån inom besöksnäringen och andra samverkande aktörer samtidigt som behoven ska få påverka hur genomförandet av insatser ska organiseras även på längre sikt. Nya utmaningar och förutsättningar skapar möjligheter för att också agera på andra sätt än tidigare och då är det angeläget att invanda mönster och organisationsformer inte utgör hinder för att den välfärdsmaskin som besöksnäringen är ska kunna fortsätta fungera och framförallt utvecklas hållbart.

Några utgångspunkter för det fortsatta arbetet

• Det fortsatta arbetet ska utgå från ett scenario där vi trots ökade resmöjligheter både kan se en fördröjning avseende återställning och en påverkan av resmönster på längre sikt.
• Mål är att både komma igenom situationen så bra som möjligt på kort sikt och att hantera och nyttja den uppkomna situationen för att driva en förändring i den riktning vi önskar se på längre sikt. På det sättet kan vi även se de möjligheter som en kris kan föra med sig.
• En del i arbetet handlar om att vi behöver utveckla våra affärsmodeller och förmågan till att tänka och agera mer långsiktigt och ta höjd för sådant vi inte kan förutse men som ändå kan inträffa.
• Kompetensförsörjningen behöver säkras ytterligare för att samtliga led i näringens kedjor i både den privata och den offentliga delen kan leverera till den besöksnäring vi arbetar för utifrån dess stora betydelse för den regionala utvecklingen.
• Utveckling av bättre fakta, statistik, nyckeltal och annan kunskap med stöd i turismforskningen är nödvändig för att kunna följa utvecklingen på ett evidensbaserat sätt. Möjligheten att mäta och beskriva näringens mjuka värden som besöksnäringens betydelse för regionens attraktionskraft och verksamheter och företag inom andra branscher måste utvecklas.
• Omvärlds- och trendanalys, hur gör andra? Vilka riktningar ser vi, hur löser våra konkurrenter utmaningarna? Hur drar vi större nytta av våra och andras spaningar?
• Hållbarhet på riktigt. Tydliggör vad som behövs för att samtliga delar i kedjan ska kunna agera hållbart och då i en balans mellan delarna miljö, ekonomisktoch socialt.
• Utveckla samarbetet med andra aktörer, regioner och näringar.

Möjlighetskommission

I och med att Coronasituationen uppstod och visade sig sannolikt både vara långvarig och komma att slå hårt mot besöksnäringen så inrättade JHT ett arbetsutskott i styrelsen, dels för att påtala allvaret i situationen, dels för att kunna agera snabbare även om det är styrelsen som är den part som är ytterst ansvarig. För att ge extra energi och kompetens, stöd i problemformulering, förankring, förslag till insatser och prioriteringar och som stöd i den externa kommunikationen har dessutom ett antal externa aktörer med lång erfarenhet av besöksnäring och andra verksamheter knutits till arbetet. Här finns bland annat STF, Visita, Nordic Choice, Handelskammaren, Åre kommun, Wikners i Persåsen, Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Tillsammans med JHT:s styrelse och arbetsutskott har vi valt att kalla detta för en möjlighetskommission för att betona vikten av att trots de svåra konsekvenser som Coronasituationen medfört ändå se och arbeta med ett långsiktigt möjlighetsperspektiv.

Projektidé ”Besöksnäringens roll för regional utveckling 2.0”

Det främsta syftet med det projekt ”Besöksnäringens roll för regional utveckling” som Etour och JHT genomförde vintern 2020 var att göra inspel till revideringen av den regionala utvecklingsstrategin och utvecklingen av en strategi för smart specialisering. I samband med avslutningen av projektet fördes en diskussion om att ta slutsatser av projektet vidare i ett implementerings- och genomförandeprojekt. Då nu den uppkomna Coronasituationen mycket tydligt bekräftar den bild av besöksnäringens betydelse som projektet visade så finns ytterligare stöd för att ta frågan vidare i en version 2.0.

En utgångspunkt för ett längre projekt med den här bakgrunden framgår av den sammanställning av besöksnäringens styrkor och svagheter i relation till de tre hållbarhetsbegreppen som finns i en av rapporterna. Se nedan. En annan är hur den uppkomna Coronasituationen långsiktigt bedöms påverka besöksnäringen.