Swetour-möte, tema “tunna väggar”

Deltagande organisationer

Krokoms kn, Lärcentrum Bergs kn, Etableringskoordinator Åre kn, Region Jämtland Härjedalen, Dille gård naturbruksgymnasium, Samling näringsliv, Destination Vemdalen, Jämtlands gymnasium JGY, Härjedalens kn, Mittuniversitetet, Etour och JHT.

Dessutom medverkade representanter från region Västernorrland via pågående projekten Handelskraft hos Handelskammaren och Samverkan för framtidens besöksnäring via Destination Sundsvall, Höga Kusten Destinationsutveckling.

Morgondagens medarbetare – halvtid i projektet

Andreas Edholm inledde mötet med att berätta om gruppens ursprung. För ca 10 år sedan identifierade dåvarande VD för JHT Mats Forslund kompetensförsörjning som ett behov i besöksnäringen. Med utgångspunkt i en insats som gjorts för IT-branschen bildades ett initiativ som fick förkortningen Swetour utifrån Sweden Tourism. Nuvarande VD Teres Gärdin har funnits med sedan starten, då som Visitas Norrlandsansvariga.

Vidare berättade Andreas om projektet Morgondagens medarbetare (MMA): syfte, mål och målgrupp och Anne Adsten JHT gjorde en kort resumé av vad projektet åstadkommit och planer framåt.

Pandemins påverkan på turismen i Jämtland Härjedalen – Robert Pettersson

Branschen skriker i dagsläget efter kockar, men det är långt ifrån hela bilden av behovet framåt. Under pandemin har det totala antalet anställda inom besöksnäringen sjunkit drastiskt liksom turismens andel av BNP. Jämtland Härjedalen och Västernorrland har trots allt klarat sig relativt bra i förhållande till andra delar av Sverige visar analyser. Region Kalmar (med Öland) och Gotland har också klarat pandemin bra. Nyckeln har varit kända resmål sedan tidigare, utomhusaktiviteter, boende med egen dörr i stor grad och avståndet per bil från större befolkningscentra.

Mindre bra har det gått i allmänhet för städer med fokus på handel, restauranger, event och konferenser.

Branschen har under pandemin visat sig agil med många anpassningar med korta tidsramar och man har tagit till sig av de verktyg som stått till förfogande i form av permitteringsstöd och uppskjutna skatter m m. I och med att många branscher mer eller mindre stod stilla under pandemin fick besöksnäringen en ny typ av erfarna arbetssökande som storstadskockar, piloter och flygvärdinnor. I en analys som KLYO och Nordanalys tillsammans tagit fram på uppdrag av projekten Morgondagens medarbetare och Besöksnäringens roll för regional utveckling är slutsatsen att det finns tre typer av destinationer i Jämtland Härjedalen Post Corona:

1. Attraktiva destinationer som har lätt att rekrytera i dagsläget.
2. Attraktiva destinationer som har svårt att rekrytera i dagsläget, ofta utifrån geografi och destinationens storlek.
3. Destinationer som varit mindre attraktiva under pandemin och som ännu inte upplever ett större rekryteringsbehov.

Bland de positiva effekterna av pandemin finns en ökad samverkan mellan aktörer inom både destinationer och regionalt.

Rapporten som ligger bakom presentationen kommer från KLYO och Nordanalys. Den kommer att finnas tillgänglig via jht.se inom kort.

En komparativ studie av turismutbildningar – Andrew Sutherland

Andrew Sutherland, MIUN visade därefter en presentation kring statusen på arbetet med att titta närmare på turismutbildningen vid MIUN med start 1978 i Östersund (dåvarande Högskolan i Östersund). Andrew har bl a tittat på hur utbildningen ”Turism och destinationsutveckling 180 poäng” ser ut idag jämfört med liknande utbildningar på andra håll inklusive antal sökande och vad studenter har för uppfattning om vad de kan få anställning som efter avslutade studier. Revideringsprocessen av turismutbildningen pågår april 2021 till april 2022, men är en löpande process.

Från 2008 har antalet förstahandssökande till programmet minskat med 22%. I hela Sverige fanns 12 orter som erbjöd turismutbildning på högskolenivå och idag finnns 8 st. När nu Umeå stänger sin intagning så kommer Östersund att ha den enda turismutbildningen på högskolenivå i Norrland.

En fråga att ställa är om det finns ett behov av högskoleutbildning inom turism?

I Swetour-gruppen är så klart svaret, ja. En annan fråga är om det är relevant att erbjuda ett särskilt turismprogram, eller om lösningen ligger mer i att erbjuda enskilda kurser som tillsammans kan ge en sammanlagd examen för den som så önskar.

En teori är att programmets attraktivitet skulle öka med en ökad anställningsbarhet för studenterna.

Fördelar med att läsa turism i Östersund

Den livsstil som erbjuds i Östersund och Jämtland Härjedalen, att bo nära naturen med ett rikt friluftsliv och att det finns en stark besöksnäring i regionen i kombination med att Etour (European Tourism Research Institute) med start i början av 1990-talet, ger studenter en stark internationell koppling ligger bakom studenternas val av att läsa turism vid Mittuniversitetet. Fokus hos MIUN ligger på hållbarhet, vilket vi i tillägg vet är viktigt inte minst för studenter.

Tillgängliga utvecklingsvägar

• Öka relevansen för morgondagens studenter: Det är nyttigt med kontinuerlig förändring och det finns möjligheter att utöka distansutbildning och kortare kurser.
• Bygga relationer: Skapa tunnare väggar mellan universitetet och arbetslivet.
• Nyttja programrådet: För att ytterligare koppla ihop näring och utbildning.
• Öka antalet studiebesök, gästföreläsningar och jobba fram verkliga uppgifter och praktikplatser där studenter kan göra skillnad.
  Här har bl a JHT via projektet MMA bidragit med en lista på tänkbara uppsatsämnen.
• Fler möten och konferenser som lyfter både studenter och regionens besöksnäring.
• Lyfta möjligheter till studentanställningar och säsongsjobb under studietiden.

Ett smörgåsbord av möjligheter för att skapa tunnare väggar

Här följer förslag från deltagarna kring insatser som skulle kunna medverka till tunnare väggar mellan akademi och näring i Jämtland Härjedalen samt fler relevanta sökande till utbildningen:

• Presentationer av MIUNs turismutbildning på JGY.
• Smakprovsutbildningar för näring och potentiella studenter.
• Addera digital kommunikationskompetens i utbildningen eftersom det finns ett starkt behov av turismutveckling i kombination med kommunikationsfärdigheter hos näringen idag.
• Fordonsprogrammet hos JGY är idag det program som attraherar. Även högpresterande tjejer söker idag fordonsinriktningen med en önskan om att jobba i transportbranschen. Hotell- och Turism i Åre startar ingen ny årskurs utifrån att sökande saknas medan pistmaskinsutbildningen är fullsatt i Järpen. Hur kan vi intressera ett produktionsbolag att skapa reality-serier på temat jobba inom besöksnäringen på samma sätt som transportsidan syns i form av ”Frusna vägar” etc för att påverka på en arena där ungdomar finns?
• Inte kommunicera branschens ”långpannor” och låga löner eftersom verkligheten är mer nyanserad än så.
• Informationsinsatser mot studievägledare som i sin tur ska rådge blivande högskolestudenter.
• Tydliggöra för potentiella arbetsgivare varför de ska anställa sökande med högre utbildning.
• Branschen kännetecknas av en stor andel livsstilsföretagare. Hur skapar vi kompetenshöjning hos dem och hur kan vi underlätta kommande generationsskiften? Ta lärdom av skogsnäringen i hur de jobbar med samma ämnen?
• Arbeta med fadderskap för gymnasiestudenter som är nyfikna på högskolevärlden.
• Direkt koppling mellan tänkta arbetsgivare och utbildning på samma sätt som Campus Åre arbetar med mer eller mindre skräddarsydda utbildningar.
• Titta närmare på vad destinationsorganisationer söker när de letar nya kompetenser.
• Samarbeta kring insatser som ”Kloka medvetna val” och ”Framtidsvalet” som bl a innefattar personer som turnerar runt i regionens skolor och informerar om framtidens arbetsmarknad.