Jämtland Härjedalen Turism och Etour vid Mittuniversitetet driver projektet ”Besöksnäringens roll för regional utveckling” i syfte att ta fram inspel till Region Jämtland Härjedalens revidering av den regionala utvecklingsstrategin, RUS, processen om smart specialisering och inför revideringen av den regionala besöksnäringsstrategin.
I nuläget har vi träffat cirka 25 destinationer, kommuner, evenemangsarrangörer, transportörer mm och samtalat utifrån våra tre huvudfrågor om besöksnäringens styrkor, utmaningar och roll i regionens smarta specialisering. Vi har genomfört en JHT Academy med inspel från bl a Visit Sweden, Svensk Turism, och Region Jämtland Härjedalen och diskuterat synpunkter som vi fångat upp under vår turné och via den enkät vi genomfört.
Etour tar dessutom fram ett kunskapsunderlag genom sammanställning, analys och rapportering av material som utredningar och strategier på olika nivåer och från turismforskningen. Projektet inkluderar även aktiviteter för spridning av kunskap och möten med koppling till de pågående arbetena inom regionen.
Under projektets gång följer vi också arbetet med en reviderad nationell besöksnäringsstrategi i regi av Svensk Turism inklusive framtidsstudien Visit the future, regeringens initiativ avseende en strategi för en tydligare politik för besöksnäringen och det påbörjade arbetet med ett utökat turismsamarbete på nordisk nivå.
Intryck hittills
Projektet pågår till februari 2020 så någon slutlig analys går inte att lägga fram men vi kan ändå se ett antal spår som troligtvis kommer att finnas med när vi knyter ihop säcken. Några sammanfaller med sådant vi pekat på tidigare, bland annat i nuvarande besöksnäringsstrategi och RUS, och med sådant vi arbetar med som utmaningar avseende infrastruktur och kommunikationer, kompetensförsörjning inklusive utökade forskningsresurser och en generellt sett hållbar utveckling av näringen.
Hårda och mjuka värden
Andra synpunkter vi fått från många vi pratat med är att vi behöver tydligare beskriva besöksnäringens betydelse inte bara för de mer traditionella och ”hårda” värdena som omsättning, gästnätter, sysselsättning och skatteintäkter. De kommer att vara fortsatt viktiga men det som vi avser komplettera med handlar mer om ”mjuka” värden. Här handlar det om betydelsen för regionens och ortens utveckling och attraktionskraft, möjligheten att leva ett aktivt liv även för inflyttare, boende och för att bidra till kvarboende, oavsett sysselsättning. Inte helt nytt kanske men vi har nog varit lite dåliga på att lyfta fram det så att de här aspekterna får det genomslag vi mer och mer upplever att de förtjänar.
Betydelsen för det goda livet
Personer vi träffar både på stora och små destinationer lyfter detta. Investeringar i alpina anläggningar, ledsystem, upplevelser, restauranger och nöjesutbud tack vare en stark besöksnäring har helt enkelt stor betydelse för många fler än enbart besökarna. Företag i andra branscher vittnar om att det här har en stor betydelse för deras kompetensförsörjning och vi vet att många inflyttare till regionen lyfter ”livsstilen” som en mycket viktig fråga och här menar vi att besöksnäringen har stor betydelse. Det här är också frågor som styr mot frågan om besöksnäringens roll i frågan om smart specialisering. Andra utmaningar som lyfts handlar mycket om klimatets utveckling men också behovet av en helhetssyn på hållbarhetsfrågan, näringens lönsamhet och finansieringsfrågor.
Roller, ansvar och vem ska betala?
Hur alla goda idéer, inspel och utmaningar som vi nu samlar in ska kunna vändas till styrkor och omsättas i handling är frågor som vi vill göra så tydliga som möjligt i det fortsatta projektarbetet. Här kan vi konstatera att det rör på sig i flera led. Olika aktörer, både privata och offentliga, som SKL, statliga myndigheter genom ”Besöksnäringens myndighetsgrupp” m fl pekar mer och mer på besöksnäringens betydelse och vikten av ett tydligt samarbete mellan olika parter. Samtidigt pågår på både nationell, regional och lokal nivå diskussioner, ofta sprungna ur ekonomiska utmaningar, som riskerar att strukturer och arbetssätt som haft stor betydelse utvecklas negativt.
Ändrade villkor och förändringar kan föda nya lösningar men här krävs fortsatta diskussioner både om vem som lämpligen gör vad och om vem som ska betala, inklusive möjligheterna att utöka gästens andel i finansieringen. Vid nästa JHT Academy 12 november planerar vi att ägna mer tid åt detta.