Martin Johansson Anne Adsten

Besöksnäringen som tillväxtfaktor i Jämtland Härjedalen

24 januari, 2022
Text: Martin Johansson, JHT
Martin Johansson, projektledare för Besöksnäringens roll för regional utveckling. Foto: Anne Adsten
Dela på twitter
Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på email

Drygt ett år in i projektet, Besöksnäringens roll för regional utveckling 2.0, har mycket god kunskap lyfts fram och många goda samtal ägt rum. Ofta har samtalen och researchen landat i att ”någon” borde göra något mer och att pengar skulle kunna förändra och förbättra en stor del av företagsklimatet för aktörer inom besöksnäringen. Var pengar ska komma ifrån eller vem denna ”någon” är, det är en fråga som är svårare att besvara.

Martin Johansson Anne Adsten
Martin Johansson, projektledare för Besöksnäringens roll för regional utveckling. Foto: Anne Adsten

Pod som belyser turismens betydelse för regional utveckling

Bland annat har en belysande podcastserie skapats inom projektet, med hittills 15 avsnitt och en stadigt ökande lyssnarskara. Det pågår arbetsgrupper som vardera jobbar med natur/kulturturism, finansieringsmöjligheter, produktutveckling, marknadstrender och nya affärsmodeller.

Utöver dessa arbeten pågår också en kartläggning över hur projektmedel till regionen inom besöksnäringen ser ut kontra andra delar av Sverige. Hur står sig Jämtland Härjedalen egentligen i konkurrensen om medel?

”Någonannanismen”

Ofta har samtalen och researchen landat i att ”någon” borde göra något och att pengar skulle kunna förändra och förbättra en betydande del av företagsklimatet för aktörer inom besöksnäringen. Däremot är det svårare att peka på vilket håll finansieringen till detta ska komma från med det skatteunderlag som idag finns i regionen.

Kommungränsöverskrivande samverkan ska hållas i av regionen, dock brottas regionen med utmaningar i att få ekonomin att räcka till alla – där vården varit ett av de mest debatterade områdena i regionen de senaste åren.

Besöksnäringen är en otroligt viktig näring för Jämtland Härjedalen, en näring som bidrar både finansiellt och i mjuka värden till invånarna i form av attraktion och livskvalitet. Ändock är det svårt för näringen, generellt, att få loss basfinansiering för att se till att de delar fungerar där det inte finns någon enskild huvudman. Detta bidrar till att mycket av näringen är beroende av projektmedel, ett system som innehåller både för och nackdelar.

 

Hur kan besöksnäringen tillföra mer kapital till regionen?

Vissa aspekter av besöksnäringens nytta är svåra att mäta, både i hård valuta och i mjuka värden. Trots flera mätinstrument är det en sektor som ständigt utvecklas och förbättras av branschen, vilket är enormt positivt. Det behövs starka underlag för att påverka beslutsfattare, som vår landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg sa i pod-avsnittet som hon medverkade i.

Men det finns dock 2022, en flaskhals som skulle gynna regionen enormt – speciellt efter Coronaåren. Nämligen att det uråldriga inkomstskattesystem som Sverige just nu har, uppdateras i enlighet med folkströmmarna. I dagsläget gäller att där du geografiskt är skriven den 1a november är den kommun och region som får räkna hem dina skattepengar.

I praktiken så innebär det att en stor del av alla säsongsarbetare och/eller arbetstagare som jobbar på distans från sina fritidsboenden betalar sin inkomstskatt till en kommun och region som inte är i Jämtland Härjedalen. Hur många skattemiljoner enskilda kommuner och regionen går miste om är omöjligt att veta, men att det rör sig om åtskilliga råder det ingen tvekan om.

 

Jämtland Härjedalens naturresurser används och skapar arbetstillfällen, vilket är otroligt bra och det driver på tillväxt. Men samtidigt används kommunala vatten och avlopp, sopsortering och andra kommunala och/eller regionala tjänster – utan intäkter i form av skatt från t ex säsongsarbetare.

Ett räkneexempel

Ett räkneexempel som omfattar 1000 säsongsarbetare som verkar i regionen från december till slutet av april med en snittlön på 20 000kr/månad och 30% skatt, skulle motsvara 30 miljoner extra i skatteintäkter till Jämtland Härjedalen. Ett sådant intäktsbortfall om 30 miljoner över en tioårsperiod skulle motsvara 300(!) miljoner kronor. En summa pengar som utan problem skulle kunna göra stor nytta inom offentlig sektor under en 10 årsperiod, och något som skulle gagna alla branscher: sjukvård, barnomsorg, företagsstöd, besöksnäring m m.

De nationella beslutsfattarna bör kunna inrätta ett skattesystem som är mer pricksäkert gällande att betala skatt utifrån var man uppehåller sig, då skulle besöksnäringen än mer än idag kunna bidra till regional tillväxt.

Skip to content