100 yrken JH besöksnäring Aloq

Utmaningar och möjligheter för besöksnäringens kompetensförsörjning

14 mars, 2023
Text: Andreas Edholm, Jämtland Härjedalen Turism

Sweco har av Tillväxtverket fått i uppdrag att beskriva förutsättningarna och ge förslag med syfte att nå en förbättrad kompetensförsörjning i besöksnäringen. Uppdraget är både att ta fram ett kunskapsunderlag och förslag på åtgärder. Arbetet är en del av Tillväxtverkets regeringsuppdrag som syftar till att bidra till en hållbar besöksnäring. Den första rapporten som har fokuserat på det 10 vanligaste kompetenserna är nu klar och redovisades vid ett seminarie den 16 februari 2023.

Vi kan konstatera att resultatet stämmer överens med våra erfarenheter från projektet Morgondagens medarbetare och att våra projektinsikter citeras på inte mindre än på fyra ställen.

Problem inom besöksnäringen

Besöksnäringen är en personalintensiv näring och viktig jobbskapare. Den erbjuder arbetstillfällen i ett stort antal delbranscher, för personer med olika kompetenser och utbildningsnivåer. Problemen med kompetensförsörjningen lyfts fram som ett stort hinder för tillväxt och ökad konkurrenskraft.

En av besöksnäringens största utmaningar är den bristande attraktiviteten i många slags jobb inom näringen, till exempel problem kopplade till branschens attraktivitet och villkor ur ett medarbetarperspektiv, så som obekväma arbetstider, stress, deltidsanställningar och säsongsarbete. Bilden som framträder är den av en instegs- och genomgångsbransch, med otydliga karriärvägar där det är svårt att göra karriär via högre utbildning, och där människor (särskilt unga) jobbar i några år för att sedan söka sig vidare.

På den svenska arbetsmarknaden råder även hård konkurrens om stora delar av arbetskraften, och genom sin bredd konkurrerar besöksnäringen med andra branscher som kan erbjuda bättre anställningsvillkor. Näringen har överlag påverkats starkt av coronapandemin, som tvingade anställda att söka jobb i andra branscher – där många valt att stanna.

Det är inte bara bara besöksnäringen som har brist på kompetens, det har i stort sett alla branscher i Sverige.

Problem i utbildningssystemet

Ett antal problem har identifierats kopplade till utbildningssystemet samt till behoven av kompetensutveckling. Besöksnäringen har en mycket bred rekryteringsbas och kompetensförsörjningen är främst kopplad till gymnasieutbildningar och specifika yrkesutbildningar. Ökat antal utbildningsplatser samt en starkare samverkan mellan utbildningssystemet och näringen efterfrågas, för att öka tillgången på arbetskraft och höja utbildningarnas kvalitet och relevans. Besöksnäringen ligger även generellt sett efter andra branscher vad gäller kompetensutveckling av befintliga medarbetare.

Matchningsproblem

Bristande matchning är ett problem som präglar svensk arbetsmarknad generellt, även besöksnäringen. Många som påbörjar en utbildning inom hotell och restaurang väljer att ta anställning i andra branscher. Endast ett fåtal av de som går besöksnäringsutbildningar arbetar sedan i branschen. Bristande matchning är nära kopplad till branschens attraktivitet.

En myndighet eller ett nätverk av myndigheter bör få ett nationellt matchningsuppdrag kring kritiska och specifika kompetenser.

Kontextuella problem

Problem som ligger utanför besöksnäringens system för kompetensförsörjningen men som likväl starkt påverkar branschens möjligheter att rekrytera den kvalitet och kvantitet av kompetens som behövs. Kontextuella problem är svåra för systemets aktörer att påverka.

 

Fyra problem
Besöksnäringens kompetensförsörjning består av tre komponenter som kan påverkas. Källa: Sweco

Slutsatser och reflektioner

I arbetet med rapporten framträder också en positiv bild av att arbeta inom besöksnäringen. Här sätter många, ofta unga och/eller utrikesfödda, sin första fot på arbetsmarknaden. De jobbar några år i en bransch som är lärorik och på många sätt rolig att jobba i, där de får möta människor och ge service och upplevelser. Ofta finns jobben på attraktiva platser eller på ett attraktivt företag. Det är mångsidigt, kreativt arbete, ofta i en internationellt präglad miljö. De får värdefulla erfarenheter att ta med sig i sitt fortsatta yrkesliv.

För att branschen ska stärka sin konkurrenskraft inför framtiden så måste man lära sig mer om framförallt unga personers preferenser. Branschen måste jobba med sin attraktivitet, arbetsvillkor, lönesättning samt arbetstider för att undvika att man blir en s.k. “genomgångsbransch”. Utbildningarna måste också vara attraktiva, hålla hög kvalitet och relevanta för näringens framtida behov. Det behövs fler utbildningsplatser och företagen behöver satsa mer på intern kompetensutveckling på arbetsplatsen.

Det behövs en övergripande samsyn inom näringen och samverkan med utbildningarna för att tillgodose framtidens behov.

Åtgärder

Att utbilda bort bristen på kompetens inom besöksnäringen bedöms inte vara realistiskt. Åtgärderna måste därför i huvudsak vara andra.

  1. Besöksnäringens attraktivitet som arbetsgivare.
  2. Kompetensförsörjning genom integration.
  3. Matchning för kritiska kompetenser.

Utifrån rapporten konstaterar Tillväxtverket att branschen behöver lösa problemet själv genom att försöka fylla på med mer kompetens och få fler att stanna längre.

JHTs projekt Morgondagens medarbetare

En hel del av slutsatserna i Swecos analys stämmer överens med vad vi har erfarit inom projektet Morgondagens medarbetare. Exempelvis att branschen behöver lösa utmaningarna i samverkan med andra branscher.

I slutrapporten från Sweco har följande delar från projektet Morgondagens medarbetare använts:

  1. Kompetensbarometern. 
  2. Beskrivning av Skistars rekryteringsarbete – Skistarmodellen
  3. 100 jobb inom besöksnäringen i Jämtland Härjedalen.
  4. Citat från intervju med en av projektledarna i projektet Morgondagens medarbetare:

Så här resonerar en regional främjandeaktör kring utbildningssystemet och utbildningsbehoven:

Vi behöver inte fler utbildningar utan kanske färre med högre kvalitet som motsvarar näringens behov och som är attraktiva för eleverna.

När vi frågar företagen om de saknar någon utbildning så svarar de ibland att de saknar utbildningar som redan finns. Alltså känner de inte till utbudet av utbildningar. Närmare dialog mellan utbildningar och näringsliv är alltså nyckeln. Det faller på till exempel destinationsbolagen att vara länken, då småföretagen inte har detta högst på sin agenda.

Och tillägger:

Utbildningarna måste matcha näringens behov, men ibland har företagen svårt att förmedla sina behov – [de har] svårt att bedöma sina framtida behov av kompetens och utbildningar i ett övergripande perspektiv. Och många företagare premierar att ”gå den långa vägen” i stället för utbildning.

 

 

Skip to content