Jämtlandstriangeln. Foto: Niclas Vestefjell

Turismstatistik – metoder för regional mätning

21 november, 2018
Text: Anders Gunnarsson, SKL och Anne Adsten, JHT
Foto: Niclas Vestefjell

Med målet att jobba vidare för en relevant och stabil regional och kommunal turismstatistik är Anders Gunnarsson vid SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) sammankallande för en grupp representanter från olika delar av Sverige med intresse för att utveckla metoder för regional och kommunal mätning av besöksnäringen.

Vid senaste mötet den 16e november 2018 deltog JHT för att berätta om hur vi i Jämtland Härjedalen arbetat kring turismstatistik de senaste åren. Övriga deltagare var representanter för besöksnäring i Östra Mellansverige, SNDMO – Swedish Network of Destination Management Organisations, Swedish Lapland, Regionala Nätverket för Turism och Tourism in Skåne. Några i gruppen har tittat på metoder för att få fram relevanta mätmetoder för besöksnäringen via Kontigo och Tourism Economics i väntan på att det finns en nationell metod som möjliggör för regioner och eventuellt även kommuner att kunna visa på besöksnäringens status, utveckling och för att påvisa dess betydelse som näring.

Prioriterade målgrupper och indikatorer

Den viktigaste målgruppen för mätningar inom besöksnäringen ansåg den församlade gruppen vara: politiker, tjänstemän på kommunal nivå och turismorganisationerna själva. Prio två är turismföretagarna, regionala myndigheter, länsstyrelse och övriga i den egna regionen, akademin (forskning, studenter), investerare samt intresseorganisationer i olika samarbeten med besöksnäringen. Prio tre ansågs media, företagens organisationer, statliga myndigheter inkl Visit Sweden och invånare tillhöra.

Indikatorerna som alla var överens om är sysselsättning, omsättning, exportvärde, skatteintäkter och regional turistkrona (fördelning: äta, göra, resa, bo). Begreppet ”indikator” behöver användas för att visa på riktning och utveckling över tid, exakta siffror är en utopi.

Kontigo

Region Uppsala, Västmanlands, Örebro, Östergötland och Sörmlands län (Östra Mellansverige) har gjort en mätning via företaget Kontigo och kommer nu att fortsätta med samma mätning under 2019. Även Karlstad och Stockholm önskar titta på att eventuellt använda modellen.

Uppdragsgivarna har tillhandahållit en fördelningsnyckel, nyckelns utformning är central för angreppssättet som innebär att andelar av SNI-koder plockas ut. För att kunna överföra metoden till andra regioner behöver den anpassas efter aktuella regionens och kommunernas besöksnäring. Att utgå från SNI-koder är behäftat med problem eftersom det finns såväl felkodning som  gränsdragningsproblem.
Östra Mellansverige anser dock att metoden är bra nog för att visa relevanta parametrar som är möjliga att ta fram utifrån befintliga data.

Regionalekonomiska effekter beräknas genom att identifiera tillresta besökares konsumtion och utifrån det beräkna enligt samma metoder (rAPS) som annan ekonomisk aktivitet.  Denna beräkningsmodell visar multiplikator-effekten av besökares konsumtion. Det gäller att vara medveten om att enligt gängse mätmetoder ska inte multiplikator-effekter tas med när man mäter storlek på besöksnäring. Men det är gängse när man andra branschers (enskilda företags) regionalekonomiska effekter analyseras.

WSP Advisory

Kontigo har nyligen köpts upp av det internationella analys- och teknikkonsultföretaget WSP. Sanja Vujicic för WSP Advisory deltog i en del av mötet för att presentera en idé för att skapa en svensk turismstatistik på lokal, regional och nationell nivå som är jämförbar och användbar för alla. Grundidén handlar om en öppen databas där regioner, kommuner och destinationer tillsammans med WSP och andra experter gemensamt tar fram framtidens plattform för turismstatistik. Gruppen ansåg dock att frågan bör ställas till Tillväxtverket istället för enskilda regioner och kommuner i Sverige.

Tourism Economics

BI-Syd (Destination Småland, Tourism in Skåne, Region Halland, Smålands Turism i Jönköping, Region Blekinge och Regionförbundet i Kalmar Län) samverkar och testar Tourism Economics för att göra regionala turismekonomiska beräkningar. Metoden utgår från nationellt TSA och fördelar det regionalt via en mängd indikatorer. Ju fler kvalitativa registerdata som finns desto högre kvalitet på resultatet. Än högre kvalitet uppnås ju fler regioner i ett land som beräkningarna görs för. Metoden möjliggör data för aktuellt år samt två år bakåt i tid.

Tourism Economics är ett etablerat och internationellt högt ansett företag som har kunder på båda sidor av Atlanten. De är väl förankrade i internationella ”regler” för turismberäkningar. En fördel är att de nationella beräkningarna kommer till användning och att summan av delarna blir de nationella siffrorna. En nackdel är att det inte är en metod som köps utan mätresultat, en kommersiell aktör som får monopol och där köparen har liten insyn i beräkningsmodellerna.

JHTs arbetssätt i väntan på en nationell metod

JHT tillhandahåller idag gästnattsutveckling per månad och år både per kommun och nedbrutet per destination. Årligen ges Fakta om turismen i JH ut för att redovisa de olika mätningar som genomförts under året (gästundersökningar, kännedomsundersökningar m m) samt påminna om mätningar som fortsatt är relevanta för att skapa en helhetssyn av besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. I tillägg har JHT genomfört den så kallade SPRIT-undersökningen (Spridningseffekter inom turism) som på ett innovativt sätt påvisat besöksnäringens betydelse i två av regionens största destinationer. Resultatet från undersökningen finns redovisade i Fakta om turismen i JH 2018.

JHT har Nordanalys som upphandlad leverantör. Nordanalys använder tidigare resultat från TEM (Turismekonomisk metod) som justeras utifrån; inflation, de gästundersökningar som har genomförts de senaste åren (Åre, Östersund samt övergripande undersökningar via t ex Turistinformationer och InfoPoints),  data från SLAO kring antal skiddagar etc, omsättningsutveckling för handeln i Åre och Vemdalen samt omsättningssiffror från ett antal av de större företagen i branschen. Ett viktigt underlag är självklart också gästnattsstatistiken för regionen.

En önskan från JHT är att kunna lämna den uppräkning av en nu gammal TEM som idag används för:

  • Jämförbar och trovärdig statistik mellan turismintensiva områden i Sverige för benchmark, strategiarbete och planering, och som indikator för turistisk utveckling för region och Sverige som helhet.
  • att kunna påvisa besöksnäringens betydelse för att lobba för satsningar inom infrastruktur, etableringar, utbildning, inflyttning, räddningstjänst m m.

De jämförelser som görs idag är gästnattsstatistiken som jämförs med Dalarna, Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland samt riket i helhet.

IBIS & Nya svenskars resande

JHT har tidigare rapporterat från ett möte hos Tillväxtverket där information om nya satsningen på IBIS 3.0 (inresande turism till Sverige) presenterades. För att utöka möjligheterna till ett större underlag via lokala mätningar har nu Tillväxtverket utformat sin kommande upphandling av IBIS 3.0 så att det levererande företaget även ska erbjuda lokala egenfinansierade tilläggsmätningar. I tillägg kommer en större samverkan att ske med undersökningen Nya svenskars resande – om svenskarnas egna resvanor.

Tillväxtverkets ambition är dessutom att hålla seminarier och worskhops i ämnet för att öka kunskapsnivån inom statistik för besöksnäringen, vilket gruppen såg som mycket positivt.

Slutsatser av mötet

Gruppen som möttes hos SKL kommer nu att genomföra mätningar via Kontigo respektive Tourism Economics och JHT fortsätter på inslagen väg till dess att det finns ett nationellt alternativ.

Gruppen utvärderar respektive metoder och delar med sig av resultaten. Samtliga ser också positivt på utvecklingen av IBIS 3.0 och Nya Svenskars resande samt vad detta kan komma att innebära för utvecklingen av ett nytt transparent sätt att mäta turism mellan regioner och kommuner i Sverige.

Skip to content